Forskning och konst på Handelshögskolan
Årets första SWF träff ägde rum på Handelshögskolan i Stockholm. Anna Dreber Almenberg, professor i nationalekonomi – och SWF-medlem – hade tillsammans med Lisbeth Svengren Holm arrangerat en kväll på Handelshögskolan.
Anna inledde och berättade om sin forskning kring forskningens trovärdighet, framförallt inom samhällsvetenskaper och medicin. Anna tog upp en uppmärksammad studie kring ”power-posing”, dvs ett kroppsspråk som utstrålar styrka, där en studie visar att det räcker med en minut av ”power-posing” för att öka testosteronnivåerna i kroppen och minska kortisolnivåerna. Men det mest iögonfallande: man blir mer riskbenägen. Amy Cuddy, som medverkat i studierna, har blivit en av de mest populära TED-talarna på detta tema.
Upprepning av studien visade dock att power-posing inte ger någon som helst effekt. Framförallt påståendet att man blir mer riskbenägen av power-posing håller inte när studierna upprepas. Men, som Anna påpekade, de finns en rad andra studier som kan få allvarligare konsekvenser, tex om de påverkar medicinering eller andra förhållanden som sedan visar sig inte hålla för tillämpning i verkligheten. Av 21 studier som publicerats i högt rankade vetenskapliga tidskrifter var det endast 13 studier som kunde visa samma resultat vid upprepning. Vad betyder detta för forskningen i tider när förtroendet för fakta är skakigt? Ansvaret hos forskare och lärare vid universiteten har onekligen ökat.
Ingalill Holmberg, professor i företagsekonomi med inriktning på ledarskap samt vd och forskningsledare för Centre for Advanced Studies in Leadership, berättade om olika inriktningar i ledarskapsforskningen. Hon pekade på tre olika inriktningar; ledarskap uttryckt som egenskaper och beteenden, ledarskap som vardagspraktik och ledarskap som en spegling av problem och utmaningar i samhället.
Att beskriva ledarskap i termer av egenskaper har sina rötter i psykologin och är fortfarande det vanligaste sättet att prata om ledarskap. Studier av ledarskap som vardagspraktik handlar istället om att fånga vad ledare egentligen gör och hur de använder sin tid; t ex att 40% av tiden går åt att improvisera, göra brandkårsutryckningar, lösa problem; 20% ägnas åt visioner och framtidsfrågor; och 40% åt administration och traditionellt managementarbete.
För att illustrera att ledarskap och ledarskapsmodeller samtidigt är en spegling av samhällsförändringar gjorde Ingalill en exposé över de senaste 50 åren med start i 1970-talet och dess fokus på chefsarbete, medbestämmande och långtidsplanering till 2010-talet då ledare förväntas hantera tillväxt, förnyelse och innovation. Globalisering är ett faktum och med samverkan över gränser är en nödvändighet. De senaste fem åren har också hållbarhetsfrågorna hamnat på alla styrelse-/och ledningsgruppers agenda. Ingalill sammanfattar med att konstatera att efterfrågan på ledarskap är en spegelbild av de problem och utmaningar som företag/ organisationer brottas med. Hon avslutade med att reflektera kring frågan om ledarskap och kön och varför kvinnor fortfarande slår i det berömda glastaket.
Lars Strannegård, professor i organisation och ledarskap och rektor, berättade om ”the Art Initiative”, satsningen på konst och kultur, eller rättare sagt på att öka studenternas bildning. Lars menade att högre utbildning idag måste begrunda vad som krävs för lärande i en globaliserad och digitaliserad värld, där hållbarhetsfrågor är centrala och robotor kommer att ta över det som kan utföras med traditionella kunskaper. En svensk utbildningstradition har starkt fokus på den direkta användningsnyttan och funktionella yrkesinriktningar. Varav många kommer att ersättas av AI, artificial intelligence.
Sverige saknar en tradition av liberal arts. Företag efterfrågar djup fackkunskap, men också en förmåga att kunna se sammanhang, helheter, vara analytiska och kreativa, samtidigt som man ska förstå kultur och värdering och kunna kliva ut i det okända. Här kommer konsten in. Den ska stimulera till reflektioner kring just det okända, till olika perspektiv. En annan satsning är en frivillig kurs där man läser och diskuterar skönlitteratur. Man hade inte väntat sig att den skulle övertecknas med över 300 studenter. Satsningen verkar uppskattas av studenterna. Handelshögskolans styrelse har nu också godkänt den nya inriktningen, som baseras på Ingemar Hedenius devis ”Fri och levande i relation till det okända,” och sammanfattas i FREE:
Fact & science-based mindset (kunskap som är vetenskapligt baserad, vilket inte minst Annas forskning visar)
- Reflective & self-aware,
- Empathetic & culturally literate och
- Entrepreneurial & responsible
Lars guidade oss därefter genom den konstutställning som finns i Handelshögskolans korridorer, med målningar, skulpturer, videokonst och installationer. Den nya inriktningen har också lett till att när styrelserummet skulle renoveras, valde man att inte slänga ut det gamla. Tvärtom, ville man lyfta fram och reflektera kring det historiska arvet. Den ursprungliga inredningen finns kvar om än renoverad, även de klassiska porträttmålningarna på HHS grundare, förste rektor och huvudfinansiärer. Istället har dessa blivit nya konstverk genom Bella Runes digitala konstprojekt. Genom att ladda ner en app och rikta mobilen mot porträtten får man (i mobilen) en ny tolkning av personen på porträttet och dennes roll. Ett nytt konstverk finns dock, ett fotoverk av Maria Friberg, på ena kortväggen. Den heter ”Somewhere else”, men skulle också kunna heta ”manspread”. Tankar kring maktstrukturer är inte långt bort.
Efter denna inspirerande kväll av föreläsningar och konstrunda serverades vi en mycket god libanesisk buffet i det omgjorda Heckscher-Ohlin rummet. Också detta rum nyrenoverat med en rad konstverk som ger olika perspektiv på vad Handelshögskolan står för och med en anknytning till historien, inklusive Heckscher-Olin teoremet som finns med i den konstnärliga väggmålningen.
En lyckad kväll i SWF’s anda – inspirerande, kunnigt, trevligt och inte minst god mat och dryck!